Leila Chicot: «Snart min pånyttfödelse»
Hennes äventyr och ryktbarhet börjar 1996, när den här unga ”varginnan” var bara 17 år. Det året sjunger hon två låtar i albumet ”Dubbelspel”: Sensuell och Flam. De gjorde henne berömd ute bland öarna. Nästan tio år därefter, infinner sig Zouksångaren i Miami (USA) där hon förbereder utgivningen av ”Pånyttfödelsen”, hennes nya opus.
Möte med Leila Chicot.Hur föddes musiken hos dej och hur blev den en passion?
Jag tror att musiken alltid har funnits i mej, i mitt hjärta och i mitt blod. Jag har alltid sjungit antingen hemma eller i skolans tävlingar.
Har inte dina föräldrar någon gång hjälpt dig i din musikaliska utveckling?
Nej! Tvärtom. De var absolut emot det, särskilt när jag bestämde mig för att sluta i gymnasiet för att ägna mig åt min karriär. Däremot har de aldrig hindrat mig ifrån att följa min egen väg.
När man lyssnar på dina låtar, känner man igen drag av vissa ”zouk” specialister som Frederick Caracas, Tony Deloumeaux, Richard Birman. Du klandras för att sjunga andra artisters låtar. Vad säger du om det?
Jag tillhör den grupp av artister som brukar kallas «uttolkare», för jag arbetar faktiskt med sångtextförfattarna och kompositörerna. Min del av arbetet har alltid varit att försöka ”tolka” den givna sången som en person som har upplevt historien och vad som berättas i sången. Det har inte alltid varit lätt, men jag ber Gud att hjälpa mig tillfredsställa alla lyssnarna. I mitt 2008 album finns det texter av mig. Tänk på det!
Vilken låt var det som avslöjade dig och drev dig till musikalscenen?
Oj… Svår fråga… eftersom på varje kontinent var det olika sånger. T. ex. på Antillerna, om jag kommer ihåg rätt, var det ”Avoué”; i Afrika var det ”Ca aurait dû être toi ” och ”Tu m’aimes trop tard” ; i Frankrike var det ”Avoué” och ”Inméw en secrè”. I USA och på Haiti var det alla ovan nämnda låtar men det var olika i olika delstater. Jag kan säga att den sång som publiken tog till sig var den första låten ur albumet Dubbelspel och den kallades ”Sensuell”.
Vad var det som berörde dig mest förr i tiden, alltså i början av din karriär?
Lyckan att få sjunga för människor som behövde det.
Du föddes i Frankrike, i Sarcelles, Parisområdet, av en far från Guadeloupe och en mamma från Martinique. Men ditt rykte föddes på Antillerna innan det vandrade till andra kontinenter (Amerika, Afrika) via den franska huvudstaden. Hur förklarar du det?
Det är sant att det är först nu som publiken vet att jag också härstammar från Martinique, på min mammas sida. Man anser mig ofta att bara vara från Guadeloupe, eftersom jag växte upp och gjorde hela min skolgång där. Men jag brukade tillbringa alla mina semestrar tillsammans med min syster hos mina morföräldrar. Även om jag föddes i Frankrike så förblir jag en medlem av de Franska Antillernas stam.
Du uppträder i duo med vissa afrikanska artister bl.a. Olomidé. Är det ett sätt att bekräfta din ”africanité” genom ”zouk” musik?
Nej. Jag tror inte att man behöver sjunga i duo med en afrikansk artist för att påstå att min identitet är ”Africanité”. Jag vet djupt inne i mig själv och jag vet att mina förfäders historia också är min. När jag första gången kom till den afrikanska kontinenten blev jag mycket rörd och insåg att vi från Franska Antillerna har haft stor tur.
Vad menar när du säger ”Vi från Franska Antillerna har haft mycket tur”?
Jag menar, att Franska Antillerna under det franska systemet är tur för oss. I mitt samhälle inser man inte att i Afrika finns det många saker måste göras. När jag var där lade jag märke till att flesta människor i Afrika nöjer sig med det de har.
Det ser ut som om din idé att göra en trio tillsammans med Jocelyne Labylle och Sonia Dersion uppstod när du besökte Elfenbenskusten. Kan du berätta för oss om sången ”Tu disais”, som återfinns i ”Hit tropical”?
Den här sången skrevs av Jocelyne Labylle. Hon är en enastående människa som jag tycker mycket om och som jag tror på fullständigt. Sonia Dersion och jag godkände texten och melodin och sen gjorde vi vår egen tolkning i en studio. Det var ett fint äventyr.
Hur är dina förhållanden till de andra Zouk-kvinnorna från Antillerna?
De är ganska bra. Jag känner dem alla, i synnerhet kvinnorna i min egen generation. Sen januari 2007 är du producent och programledare för ett program som sänds i Miami i USA.
Betyder det att du lämnar musik-scenen för tv-scenen eftersom man vet att du är lite blyg på scen?
(Småleende) Nej, jag lämnar inte alls scenen. Under dessa 4 år har jag börjat förstå att Zouk inte är på sin ursprungliga nivå i USA och inte heller i Frankrike. Därför har jag en idé om att skapa en musikal för TV om nya ”Zouk” med våra unga, nya artister. Jag skulle gärna vilja att Zouk blev mer känd av afro-amerikaner och även andra.Det ett tidskrävande arbete. Vad vi nu behöver är ett gemensamt arbete för att kunna producera ett album och artister av hög kvalitet
Vad är ditt koncept för nästa sändning?
Det är ett två-timmarsprogram med alla nya Zouk-sånger varje fredagskväll i Miami. Förra året presenterades de en Haitisk radiosändning, kallad Radio Mega. Mina sändningar börjar igen nästa år. Då ska jag använda samma koncept och stil i TV sändningarna men med flera klipp. Nu väntar jag bara på mina chefers beslut.
