Suivez Nous

Konst: Vardagens ikoner

100pour100culture | | Svenska

-

« En färgernas fest och en fest för mjuka och utsträckta former – en härlig och fascinerande hyllning av vardagens rörelser – glada rytmer, en sällsynt täthet, en hjärtslitande medkänsla – själens och sinnets pulserande i en kultur – ett härligt möte med himlen, värmen, blodet, huden, solen, andningen, jorden – målade arkiv som för måleriet betyder det som poesin betyder för litteraturen ».

Rhode Bath-Schéba Makoumbou komponerar ett enastående och drömlikt reportage om vardagen i sitt hemland. En märklig konst som verkar berätta hur det är möjligt att på en och samma gång vara nära verkligheten och himlen, underverk och det ordinära, sanningen och skönheten.

Rhode Bath-Schéba Makoumbous konst (det är också värt att upptäcka hennes imponerande skulpturer) är likaledes värdefull genom sättet den återgäldar ädelhet åt nyttighetsgesten, dess värdighet, dess behag. I attityder som är både hierarkiska i högsta grad och enkla, upptäcker och återställer hon den del av det sakrala som tillhör mänskligheten. Det som hänför är att denna syn inte tunnar ut konsten, den äventyrar den inte, den populariserar den inte. Den gör tillvaron lyrisk. Denna syn skapar en sinnenas kommunikation mellan konsten och « det praktiska livet », en spännande och viktig mötesplats, ett samförstånd som man skulle kunna jämföra med mötet mellan vattnet och fröet, ett samförstånd som har som syfte och motiv, att tankens frö ska gro.

Allt detta skulle bara vara ett vackert försök om inte denna artists syn frambringade någonting som uppnår universalitet. För denna vision, som själv har fötts ur en förankring på en plats och av en resa i konsten, är utformad för att resa. Tydligt och ursprungligt afrikansk har den också på ett uppenbart sätt fötts ur kännedom om konst, den är också ett verk av en konstens pilgrim. Den blir den ädla produkten av två lojaliteter ; lojaliteten till den ursprungliga platsen, dess invånare, dess ritualer, dess storslagenhet, dess elände, dess rytmer, dess andhämtning och lojaliteten till något nytt, till en intellektuell nyfikenhet, till ett konstnärligt äventyr. Återigen tränger sig konsten på, att kombinera utan att ändra som ett av de fundamentala dragen i verket, (konsten, framförallt, att göra så att det hela blir större, mer bedårande, mer gripande än summan av delarna). Eftersom hon poetiskt förenar konsten och vardagen, det sakrala och det profana, associerar Bath-Schéba på ett nytt och fängslande sätt sin afrikanska syn och sitt äventyr i konsthistorien, sin uppfattning om den afrikanska konsten och sina upptäckter inom expressionismen eller kubismen.

I Bath-Schébas fall vore det fel att tala om en blandkonst. Det handlar inte om en måleriets smältpunkt, « world-måleri » för att göra en pastisch på några uttryckssätt som är på modet. Bath-Schébas konst är obestridligen afrikansk. Den har inte gjort några eftergifter på det området. Den andas, den fylls med dofter av Afrika. (Om vi stannar vid det, talar man aldrig om Gaugins polynesiska konst ?) Nej, i fallet Bath-Schéba, som är helt främmande för « cocktailpartykonst » (som självklart kan visa upp en viss charm), tycker jag mig se mer av ett slags alkemistiskt moment. Jag skulle säga en syn på världen som grundats på samstämmigheten och « deltagandet » som förenar makrokosmos med mikrokosmos », som Françoise Bonardel definierar alkemin i « La Voie hermetique ». Med den kunskapen jag har om hennes verk nu framstår Rhode Bath-Schéba Makoumbous verk som en syn på världen som är så harmoniskt genomtänkt att den öppnar världens portar.

Jag uppmuntrar er innerligt att upptäcka denna exceptionella afrikanska artist som med sitt praktfulla måleriska vittnesmål verkar erbjuda ett levande minne av den samtida målerikonsten.

http://www.rhodemakoumbou.eu

-

-

-

 

Laisser un commentaire