Kamerunerna i Stockholm firade sin nationaldag i Musikhuset i Norsborg den 23 maj.

Kamerun är känt för sina framgångrika fotbollspelare, men var ligger det? Och varifrån kommer namnet?
Innan festen börjar, låt mig tillfredställa den legitima nyfikenheten av de som ställer dessa frågor.

För de som är passionerade av etymologi kan jag nämna att namnet ”Kamerun” -kommer från «Rio dos camaroes», eller kortare ”krabborna flod”. Det var den portugisiska sjöfararen Fernand Do Po som gav detta namn för att ange platsen där han gick i land (Bonnyviken) för fem sekler sedan. Dessförinnan, kallades detta område ”Kanem”.

Beläget i centrala Afrika, gränsar Kamerun i väster till Nigeria; i nordost till Chad; i öster till Centralafrikanska Republiken; i sydost till Kongorepubliken; i syd till Ekvatoriella Guinea och Gabon; i sydväst till Atlanten. Dess flaga är grön, röd och gul, med en stjärna i det röda fältet. Dess motto är ”Fred, Arbete och Faderland”.

Formen är som en gravid mor, med sin backdel väl förankrad i havet. Fötterna väl planterade i marken, och bärande på huvudet oändliga reserver. Sin blick riktar hon mot den uppgående solen, hennes bröst hämtar sin mjölk ur källan. Somliga säger att formen av Kamerun är som en triangel.

Man brukar säga att Kamerun kallas ett Afrika i miniatyr. Alla kontinentens landskap och vegetationer finns där: dalar, urskog, odlad skog, savann, rofyllda och grönskande kullar, platåer, sandstränder som är bländande vita i staden Kribi och som är askgrå och till och med svart i Limbé. Limbé ligger vid foten av Mont-Kamerun, som också kallas ”Gudars vagn”. Detta berg är 4070 meter högt och ibland täcks toppen med snö. På grund av sitt geografiska läge har Kamerun blivit en genomgångsregion, en korsväg för åtskilliga kulturer: till exempel, från östSudan med emigranter från övre Nilen; från väst Sudan; från sydväst med olika religioner och magisamhällen; från syd/sydost med pygméer. Kamerun karakteriseras också av en omväxlande fauna, flora och även olika typer av kokkonster, inte heller att förglömma sina hydrauliska, oljeförande och gruvgångar.

Detta konglomerat av olika kulturer som Kamerun innefattar banar sin väg genom den nutida världen mellan fötterna förankrade i gamla traditioner. Med andra ord, det är en republik som har bevarat sina traditionella kungariken, somliga av dessa är mer än tusen år gamla. Ledaren av dessa kungariken kallas ”Fe” i Bamilekeområdet, eller ”Lamido” i norden, eller ”Sultan” i Bamounområdet, eller ”Fon” i sydost. I sydost låt oss speciellt nämna Zofoa II som var den sista av Kungaskulptörerna. Somliga är patriarkiska och somliga är matriarkiska.

Landet har också olika religioner. Nämnas skall även att Kamerun är tvåspråkigt (franska och engelska) som Kanada. Nationaldagen är numera den 20 maj i åminnelse av den dag den fransktalande och engelsktalande delarna förenades 1972.

Som man brukar säga, den infödde som reser tar alltid med sig en liten bit av sitt land i sina väskor. Stockholm är inte en vanlig destination för en kamerunare. Enligt en av de första kamerunska invandrarna, fanns det då inte mera än 5 kameruner i Stockholm (1998). År 2005, hade antalet vuxit kraftigt vilket gjorde att det blev nödvändigt att komma tillsammans. Då föddes ACAMS (Association of Cameroonians i Stockholm). Idag är medlemsantalet omkring 500. Tyvärr har Kamerun inte ännu någon diplomatisk representation i Sverige. Sedan 2005 firar ACAMS sitt lands Nationaldag.

Äntligen börjar festen, bara några timmar försenat. Det förefaller som om Afrika a sin egen tid som inte är den samma som klockans. Bara hon har sin egen uppvaknande hemlighet och till och med sin egen väckarklocka .

Ordet gavs nu till den nyvalde presidenten Anne-Marie Epanty-Bechu för ACAMS. Nämnas kan här att antalet kvinnor i styrelsen är högt. Sålunda är även den vicepresidenten, Maureen Mbong och generalsekreteraren Valerie Ngaba..

Presidenten välkomnade alla gästerna, systrar och bröder och vänner från hela världen, och fortsätter: ”ACAMS är ett forum för kameruner att komma och dela de rika kulturella valörerna av vårt stolta Kamerun. Vi är i Sverige, låt oss fortsätta att visa vårt goda anseende till detta konungarike genom våra bidrag till dess socio-ekonomiska utveckling.”Efter applåderandet av detta tal följde en bön och därefter sjöngs Kameruns nationalsång. Applåder…

Min granne viskar spontant till mig:

– Du vet, minnet har sina egna hemligheter som man inte känner till. Det kan vara otroligt troget, alla ord kommer tillbaka till mig fastän det är åtminstone trettio år sen som jag sjöng «Å Kamerun, våra förfäders vagga…”. Det är otroligt, eller hur?

Innan jag kunde svara, presenterades de två andra talarna som är hedersgäster:

Aku Angela Tarras-Wahlberg, en ung dam från Ghana som har flera titlar: Kvinnors Representant i Sverige för det nationella demokratiska kongresspartiet i Ghana; Vice ordförande av Swedish-Liberian Corporative Organisation; Ambassador for Peace. Aku Angela gratulerar den ACAMS president. Därefter berömmer hon den panafrikanska anda som stimulerar de olika afrikanska folken. Slutligen inbjuder hon oss alla att sjunga med henne: ”We shall overcome…” Denna hoppingivande sång som återupplivar Martin Luther Kings minne.

Den andra hedersgästen är Richala från Gambia och Benin. Han är AFRIS Ordförande, en organisation som syftar till att befordra den afrikanska kulturen.

Nu till festmåltiden och skådespel. Byffén representeras av de olika och rika maträtter i Kamerun. ”Kontcha” som är en blandning av bönor och majs; Koki är en sorts böntårta med palmolja; pépé-soup, (en soppa med kött ); ”Tarot sås” (tarot är en rot liknande jam; såsen är gjord med palmolja), ris, grillad kyckling och beignets, m. m.

 

 

Därefter följde uppträdande av dansgrupper. Den första kallas «Benskin» och den visar en traditionell dans från platå området och är sjungen på Bangangtéspråket. Den andra gruppen kommer från nordost och kallas ”Njang” och den är lika raffinerad som den första ; sedan följde en dans som kallas ”Juju”. Det är en sorts folkdans med masker presenterade av tre exceptionella och imponerande män i traditionella dräkter. Efter detta färgrika spektakel slutar festen med en inbjudan till alla att delta i en nästan oändlig serie av olika kamerunska danser: makossa, bikousi, benskin, bottledans, coupé-décalé, slow, RnB, dombolo, katchanga, salsa, Manyu dans, hiphop…

En svenska bredvid mig kommenterade: «Det märkliga med Afrika är att det underbara kommer till slutet av ens väntan”. Eller som Kipling säger: If you can wait and not be tired by waiting, Yours is the Earth and everything that’s in it.”

Alltså, Afrika är skolan för tålamod. Du kan med andra ord kalla det en väntan eller en förhoppning. Kanske vill hon lära oss att man inte alltid kan fånga Tiden med en klocka.

Adress :

* ACAMS
Tinsvägen, 5
145 56 Norsborg.

Styrelsen består av 11 personer. Den inkluderar:

President: Anne-Marie Béchu-Epanty.

Vicepresident: Maureen Mbong.

Kassaförvaltare: Olivier Djomeny,

Generalsecreteraren: Valerie Ngaba.

Public Relations : John Béchu Achanga,

ACAMS är indelad i fyra grupper : Nacs, (Nordvästliga Kameruns Association); ABAS (Bamilekés Association i Stockholm); Mékuda och Kumba (Sydvästkameruns Association).