Alphonse Tiérou (dansare och koreograf): I början fanns dansen.
Av Zacharie Acafou (översättning Katarina Koto)
- Skriven i Paris Lire l'article en français
Han behöver kanske inte längre vare sig referenser eller beskyddare utan bär själv upp sitt namn inom den afrikanska kulturen. Koreografen och forskaren Alphonse Tiérou har kanske inte något mer att säga då han genom årens lopp kommit att bli själva uttrycket för det han lär ut. Han har alltid kepsen på sned och går med en farlig blick som om han sökte att lösa sin egen gåta, denna bisarre man intresserar och förvånar i sin storhet.
Han koreograferar och forskar inom afrikansk dans och har ägnat 15 år åt undervisning av afrikansk dans. När dansen blir hela uttrycket för ens identitet, när den tvingar sig på och blir som en social tacksamhet. Hur kan de olika kulturella uttrycken som finns mellan olika afrikanska länder förenas i likheter i rörelser? Det är där Tiérou kommer in med ”le dooplé”, den första av tio rörelser som han upptäckt finns i alla afrikanska folkgrupper. Han har kartlagt dansens sociala, estetiska och identitetsskapande värde i hela Afrika. ”Dansen driver fram vår vision av världen och villkorar hela vår existens. Dess grundrörelser bär alla en stark symbolik. De ger uttryck för relationen mellan människan och jorden, med gud, med samhället och med de döda” Om den afrikanska dansen länge har reducerats till en folkdans genom att bli fångad i sina egna klichéer så är den idag ansedd som själva uttrycket för den afrikanska kulturen som vunnit erkännande världen runt.
”Maskernas tal”: Dansen i litteraturen heter hans bok och där kommunicerar maskerna, man hör dem tala med ett obegripligt språk och väcka beundran hos åskådarna. ”Det finns inte nödvändigtvis en relation mellan två masker, inte heller mellan ämnena som berörs i samtalet (…) Maskernas reflektioner under en föreställning kan te sig som osammanhängande. Enligt Maskerna kan ljuset blända diskussionen, motsägelsen och påståendet”, förklarar författaren i boken.
Boken återger ett gammalt skådespel som utspelade sig varje år i januari innan andra världskriget i regionen Duekoué i västra Elfenbenskusten. Först tystnad, sedan musik som följs av en talare och till sist kommer maskerna fram. Tystnaden återkommer en gång men denna gång med större kraft som om den ville presentera ”rösten med starka vibrationer” som kommer till byn. Dansarna agerar facklor och de rör sig som eldsflammor som skapar en atmosfär utan motstycke och som fångar publiken.
Alphonse Tiérou lyckas fånga läsarens hela uppmärksamhet. Allt är föremål för förklaring: folket i västra Elfenbenskustens ursprung, känslolivet (och sexlivet) hos dem som bär maskerna, deras yrkesliv, andligheten, filosofin. En bok som vänder ryggen åt bekvämligheter och låt-gå mentalitet, en bok som måste läsas.
Den finns utgiven på Maisonneuve & Larose och originalets titel är: ”Paroles de Masques. Un regard africain sur l’art africain”.
