Tatiana Rojo: Skådespelerska redan i mammas mage
Av ATSE N’CHO DE BRIGNAN översättning Cathrine Comber
- Skriven i Paris Lire l'article en français
Till den värld som de afrikanska skådespelarna i Frankrike lever i får man nu också räkna med Amoutati. Personen som gömmer sig bakom den pseudonymen heter Tatiana Rojo. Hon är halvt ivoriansk efter mamman och halvt gabonesisk efter pappan, och valde skådespelaryrket redan i lågstadiet i San Pedro i sydvästra Elfenbenskusten. Redan som liten 8-årig flicka förutsade hennes moster att hon skulle bli skådespelerska efter att hon med glans gestaltat rollfiguren Lundi (Måndag) – känd för sin lathet – i en teaterpjäs. Några år senare, på högstadiet, får hon sin första hedersutmärkelse som bästa skådespelerska i pjäsen ”Aya, min flicka” av Honorine Orsot. Därefter går hon med i stadens professionella teatersällskap där hon lär känna en fransk skådespelare som hon senare gifter sig med. Med honom prövar Tatiana lyckan i Europa.
Väl i Frankrike går hon en kurs på produktionsbolaget Claudie Ossar för att lära sig filmyrket och framför allt för att finslipa sina konstnärliga talanger. På så sätt figurerar hon i tv-serier och får små roller i filmer som ”La faim” (Hungern) av Traoré Ousmenez, ”Fatou l’espoir” (Fatou, hoppet) av Daniel Vigne, ”Commissaire Valence” (Kommisarie Valence), ”Visite médicale” (Läkarbesök) av Félix Murat, ”le prix à payer d’Isabelle” (Priset Isabelle måste betala) och ”Sista Hood” (Systerskap) av Nolda Massamba.
2007 gestaltar Tatiana Rojo Thérèse – huvudrollen i filmen ”La rivale” (Rivalen) av Edouard Carion. Det är en dramakomedi med en lite annorlunda synvinkel på såväl vissa invandrade afrikaners levnadssätt i västlandet som på det traditionella samhällets värderingar, som de håller fast vid även om de har bott länge i det nya hemlandet och är långt ifrån det gamla hemlandet. Filmen har gjort stor succé hos den afrikanska befolkningen i Frankrike, och har visats på flera festivaler och i vissa fransktalande länder i Afrika.
Ryktbarheten förpliktar och Tatiana Rojo spelar också i ”One Woman show” i salonger som tar 300 personer. Med artistnamnet Amoutati förvandlas hon till en invandrare som kan betrakta det franska samhället utifrån och som försöker integrera sig efter bästa förmåga. Hon är på god väg att erövra komediälskarna. ”Jag är Tatiana Rojo, alias Amoutati som på mitt språk ”bété” (språket krou som talas i sydvästra och i mitten av Elfenbenskusten, redaktionens anmärkning) betyder jag Tatiana; skådespelerska var jag redan i mammas mage (skratt)”. Det är så Tatiana presenterar sig i början av sin föreställning. Och när man frågar henne varför hon valde att bli komisk skådespelerska svarar hon: ”Jag är faktiskt en clown på riktigt. Jag skrattar av rädsla för att gråta.”
Just nu är hon på olika inspelningsplatser i Afrika för filmen ”Laurent och Safi” av fransktysken Anton Vassil. Tatiana Rojo upphör inte att förvåna.
